Var på arbetsförmedlingen idag. Usch. Do not like it there. Det är väl det största som har hänt idag. Annars har jag bara tittat på lite NCIS och letat lite jobb. Alltid trevligt att höra dem på arbetsförmedlingen säga "Om två veckor SKA ni veta vad ni vill göra, och ska ha påbörjat det!". Alltid kul när man sitter och grubblar dag ut och dag in över vad fan man ska göra med sitt liv. Jag har ingen aning om vart någonstans jag vill jobba, jag vet inte vart jag vill studera på högskola sen. Jag vet inte vilken stad jag kommer bo i om ett år. Och så kommer någon och säger att jag ska ha kommit på vad jag vill göra om två veckor. HALLÅ!? Jag har redan grubblat över precis det sedan studenten!? Till och med längre än så... Det enda konkreta jag vet är att jag inte vill jobba med barn. Älskar ju barn, men vill inte jobba med dem.
Så, vad ska jag då göra om två veckor?
Praktik? Det ger mig känslan av att bli utnyttjad, i skolan var det okej att åka på praktik eftersom man fick betyg på det och slapp trista lektioner, men nu? Jobba gratis? Bli utnyttjad som gratis arbetskraft av en arbetsgivare? Och så måste man hitta praktikplatsen själv, vart vill jag arbeta? DET VET JAG JU INTE!? Hur ska jag kunna söka efter en praktikplats inom det yrkesområdet jag vill arbeta inom om jag inte vet vilket jävla område det är?
Komvux kanske? Läsa upp historian som jag kuggade på i gymnasiet, bara för att man var så deprimerad vid det tillfället. Möjligt... Vet dock inte om jag är redo för att ta upp mina studier ännu.
Vad fan ska man göra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar